Som vanligt kom vändningen i tredje

Det var 40 otroligt dåliga och sega första 40 minuter där man var orolig över hur tafatt det såg ut på banan. Men som vanligt kom vändningen i tredje perioden, något vi sett ett antal gånger den här säsongen.

Allt såg väldigt segt och jobbigt ut i början av matchen, där Luleå flög fram på isen medan Lakers spelarna mest åkte runt fyllde år som någon medieperson brukar uttrycka det. Man hade väldigt svårt att hitta motivation kändes det som. Passningarna satt inte, forecheckingen var obefintlig, likaså det fysiska spelet. Kändes som man satt kvar i planet på väg upp till norrbotten. Framför allt var man väldigt tafflig i egen zon, där man tappade markeringar i parti och minut, och man var inte där och hjälpte Andrén som man ändå kan kräva. Luleås 1-0 mål är ett ganska tydligt exempel på hur dåligt man tex boxade ut inledningsvis. Luleå var starkare över hela banan och vann alla 50/50 dueller. Och jag tycker man vinner och leder efter den första perioden helt och hållet rättvist.

Andra perioden kommer man kanske upp lite mer men sett över alla 20 minuter av denna period så tycker jag att det ser ganska intetsägande ut. Det som höjer allt en aning är andra kedjans spel i den 15:e minuten när Oliver Bohm spelar över centrallinjen till Kiiskinen som äntligen hittar in på insidan med en passning till Elias Pettersson som vänder på en femöring och hänger kvitteringen snyggt i krysset. Men det syndes tydligt att Hallam inte var nöjd med vad laget presterat så långt.

Men som många gånger förr kom laget ut med en helt annan inställning i den tredje perioden. Och som vanligt kommer avgörandet ganska sent. Man skapar helt plötsligt ett jättetryck mot Luleås kasse, och man får långa anfall, man åker mer skridskor och är klart mer intresserad att hitta insidan än utsidan. Och med mycket tålamod så kommer till slut utdelningen när Rahimi kliver fram på en puck och dundrar in den bakom Filip Gustavsson i Luleåkassen. Det målet blev faktiskt ytterligare en väckarklocka för gäsetrna som steppade upp ytterligare både i spelet med och utan puck.

Helt plötsligt vann man närkamper vid sargerna, vilket är det som föranleder 3-1 målet som Arvid Lundberg fiskar ut högt upp vid blålinjen, lägger in pucken mot Linus Fröberg som gör en riktigt läcker mottagning och sen hänger sista pucken för kvällen. Strax efter får faktiskt Luleå chansen när Bohm får en ganska svagt tagen utvisning av domarna för fasthållning. Svårt att säga dock om det är Luleå som helt har tappat gnistan eller om det är Lakers som totalt stänger deras möjligheter. Men trots spel 6 mot 4 med ca 4 minuter kvar på klockan så får man inte ordning på nånting och Lakers kan reda ut både utvisningen och resten av matchen utan att förta sig alls.

Vad Lakers måste jobba på nu är att få en jämnare nivå under matcherna. Att man kan spela mer likt den tredje perioden under hela matcherna. Självklart är det svårt att bibehålla den absolut yttersta nivån genom en hel match, man har Det msåte sin dippar. Men just nu spelar man oerhört svagt under 2/3 delar vilket inte håller framöver. Det måste finnas en större vilja redan från start i matcherna. Det är inte okey som det såg ut idag i 40 minuter. Men trots det blev det 3 härliga poäng med hem, och vi kunde till slut övervinna den här säsongens stora spöke. På tisdag är det dags igen och hoppas nu att folk kommer och titta på det här laget, och ger Rasmussen ett riktigt varmt välkommen hem!

Sammanfattning

Luleå HF – Växjö Lakers 1-3 (1-0, 0-1, 0-2)

Period 1.
10.45 1-0 Karl Fabricius (Oscar Engsund, Johan Forsberg)

Period 2.
34.12 1-1 Elias Pettersson (Tuomas Kiiskinen, Oliver Bohm)

Period 3.
54.39 1-2 Daniel Rahimi (Andrew Calof, Brendan Shinnimin)
55.52 1-3 Linus Fröberg (Arvid Lundberg)

Utv: LHF 2×2, VLH 2×2
Skott: 15-27
Publik: 5331

 



SJÖAGUDEN - En småländsk fristående hockeyblogg
0 Kommentarer

Lämna en kommentar

Want to join the discussion?
Feel free to contribute!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *