Det blev ju precis som jag hoppades

Jag pratade lite om tråkhockey och testa Malmös tålamod inför match 2. Och det blev ju precis som jag hoppades faktiskt. För det blev ju ingen klang och jubelföreställning direkt, utan bara kontrollerat.

Ja, jag hade ju funderingar kring att det hade varit intressant att se Lakers gå ut och spela tråkhockey och bara stänga ner mittzon och göra det trångt och jävligt för Malmö. Och det blev det ju faktiskt. Fast med en liten skillnad, man satte en jävulsk press på Malmös backar som tappade mycket puck i egen zon och Lakers fick väldigt mycket gratis momentum genom detta, med långa perioder i offensiv zon. Det som jag gillade väldigt mycket denna kväll var att se laget vara konsekventa i 60 minuter. Och jag måste säga att jag har enormt svårt att förstå hur Peter Andersson kan stå i intervju efter och säga att det var ett steg framåt för Malmö.  Man skapade ju betydligt mer chanser i måndags än vad man gjorde idag.

Jag kan faktiskt inte hitta ett enda läge idag där man kände att oj, där var det nära. Halvchanser, man slänger lite puckar mot mål som studsar lite, men inga chanser som hade botad min hicka i alla fall. Jag tycker Växjö spelar väldigt kontrollerat hela matchen och gör egentligen inga misstag alls. En annan sak som Lakers såg till att förändra inför match 2 var att inte bara stänga mittzon utan också att försöka så gott det går att stänga Malmös vägar ut ur egen zon där man gärna ta hjälp av instick i mitten för att skapa sig tid och kunna vända och komma med fart. Trean som forecheckingen brukar ligga lite högre gick nu istället ner och störde spelaren inne i mitten som ofta får pucken och det var på väg ett antal gånger att ge utdelning.

Men framför allt gav det Växjö möjlighet att ta tillbaka pucken. Och på detta sätt tröttade man ut Malmö som, när man vann pucken, inte hade någon kräm kvar för att göra något offensivt. Och detta blev ju  så tålamodsprövande som jag hoppades att det skulle bli för Malmö. Och när Växjö lyckades stänga Malmös utgångar ur egen zon så kändes det som att Peter Andersson och Malmö just idag inte hade något motmedel. Malmö fick aldrig någon fart alls i sina spelvändningar, vilket blir, i mitt tycke, helt avgörande idag. Den här typen av spel innebar också med automatik att Malmö heller inte kom åt att lyfta upp sitt fysiska spel, vilket jag trodde skulle stegra ordentligt idag.

Kort sagt en gedigen insats av Lakers på bortaplan i Malmö Arena. Och jag tycker alla gör jobbet. Den enda oroliga sekvensen i matchen var egentligen barade första 10 minuterna av matchen där Shinnimin drog på sig 2 utvisningar i tät följd, vilket tog bort mycket av det momentum Lakers försökte bygga upp inledningsvis. Men efter powerbreaket hittar man farten igen och ”Kiisspinnen” visar åter sina kunskaper när det gäller att spela pucken på volley, och som dessutom spelar 1+1 idag! Sam Hallam hittade åter ett sätt att vinna på, och vi har 2-0 i matcher. Inget alls vunnet än, utan nu är det fokus på nästa drabbning på fredag i Vida Arena.

Sammanfattning Semifinal 2

Malmö Redhawks – Växjö Lakers 0-3 (0-1, 0-0, 0-2)

Period 1.
13.06 0-1 Tuomas Kiiskinen (Elias Pettersson, Andy Miele)

Period 3.
53.49 0-2 Dennis Rasmussen (Tuomas Kiiskinen, Linus Högberg)
57.00 0-3 Andrew Calof (Linus Fröberg)

Utv: MIF 2×2, VLH 3×2
Skott: 33-27
Publik: 7724

 



SJÖAGUDEN - En småländsk fristående hockeyblogg
1 svara
  1. Fredrik
    Fredrik says:

    Såg inte matchen, men Malmö borde ju ha spelat som Lakers just för att störa Lakers uppspel så man inte får komma i full fart.

Lämna en kommentar

Want to join the discussion?
Feel free to contribute!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *