Passivitet och Special teams ligger VLH i fatet

Skönt att kunna konstatera att säsongen fortsätter efter den 12/3, en riktig skitsäsong till trots. De två senaste matcherna har vi klarat oss ifrån genom stunder av alldeles briljant spel. Och då har det klaffat både framåt och bakåt. men man har också blandat in en mängd mindre bra prestationer. Men under dessa matcher har de bättre stunderna varit så pass bra att det räckt till 3 pinnar. Och det känns fantastiskt bra att kunna konstatera att laget faktiskt lyft inför slutspurten. Även om det fortfarande finns spelare som man är enormt fundersam kring så är det i slutänden ändå ett lagspel, och det är lagets slutliga prestation och resultat som är det viktiga.

Men jag är fortsatt lite kritisk till vissa saker, som jag inte anser är spelarnas fel primärt. Om vi börjar med den passivitet som uppstår ganska ofta i matcherna. Efter vi tagit ledningen med 2-0 under gårdagen så ramlar vi in i ett passivt beteende som ger Frölunda enormt med luft under vingarna. Det här med att vila med puck är inget som man ska underskatta. Något som inte Växjö Lakers lägger något större värde på som det ser ut. Jag blir så förundrad när jag ser hur vi är lika många på banan men Frölunda känns ändå som dom har fler spelare. Vi är statiska och håller bara våra positioner. Vi sätter inget nämnvärt tryck på Frölundas spelare, utan dom får ganska lätt studsa runt med pucken i vår zon under väldigt långa sekvenser. Det här är tröttande och inget sätt du vinner mästerskap på, eller för den delen tar dig vidare i mästerskap.

En sak som slog mig igår och som jag tittade extra på under hela matchen var, hur lagen etablerar, eller rättare sagt försöker etablera tryck i offensiv zon. Man brukar ju säga att man ”går på rulle”. Man lägger långa förflyttningar utmed rundeln för att sätta motståndaren i rörelse och själv skapa sig tid. Frölunda gör detta konstant, och det är anmärkningsvärt att se hur man faktiskt är först och plocka upp varenda puck. Man har hela tiden en spelare som kommer utmed sargen och plockar upp dessa puckar. Lakers verkar inte jobba alls på det sättet, eller kanske man har det som en uttalad grej att göra, men det funkar inte. Lakers kan ibland plocka upp en eller kanske två puckar men sen är det stopp och motståndaren vinner pucken och kan vända spelet. En återkommande passivitet i båda ändzonerna. Och detta är nått som gått genom hela den här säsongen.

Sen skulle jag vilja ställa frågan till Sam Hallam: Tränar ni på powerplay? Jag hoppas att svaret skulle bli NEJ, för är det så att man faktiskt tränar PP så är det definitivt ett problem, och något Evertsson måste börja titta på. Kanske plocka in någon i framtiden som bara jobbar med PP. För detta är verkligen ett återkommande problem varje säsong. För det finns faktiskt ingenting som tyder på att det här laget tränar PP. För det är ganska tydligt hur passiva man även blir här och något som alla motståndare läst in sig på. Titta hur våra motståndare sätter press på oss under våra PP. Dom checkar med två gubbar stenhårt på vår puckhållare djupt ner i vår zon. Allt går så sakta som det bara kan göra. Det finns inga indikationer på intränade utgångar ur egen zon, och definitivt inga intränade varianter på ingångar i offensiv zon under PP.

Väl inne i zon och de få gånger vi faktiskt får ett etablerat PP spel så verkar det inte finnas ett antal intränade varianter på avslut. Man spelar runt och hoppas på det bästa känns det som. Titta på Frölundas PP. Det är hur tydligt som helst att man har varianter som man söker hela tiden. Nu hade Lakers bra koll på alla dessa varianter igår, förutom turmålet till 3-2 som dom gör. Special teams är en mycket avgörande del av en hockeymatch idag. Att kunna utnyttja minst ett PP varje match kan ju vara hur avgörande som helst. Men detta verkar inte vara någon prioritet i Växjö Lakers, som det känns i alla fall. Som jag skrev så är det inte första säsongen vi är dåliga i PP. Det är väl egentligen bara Elias Pettersson som höjde upp detta under sin sejour. Och jag har otroligt svårt att se att man faktiskt kan träna på detta och ändå vara så urusla som man är. Igår blev det nästa nån typ av rekord i hur dåligt det kan vara. Vi hotade ju Frölunda mer i 5 mot 5 än vi gjorde i numerärt underläge.

Jag anser att detta är något man måste träna in under en hel säsong, vilket då innebär att det är försent nu att göra något åt. Och just passiviteten och vårt dåliga special teams kommer ligga oss i fatet nu när vi snart går in i ett slutspel. Nu kommer dessa moment att bli ännu viktigare. Därför tror jag inte vi kommer förbi åttondelen oavsett vilket lag vi får möta. Omgång 49 i serien och en slutspelsmatch är två vitt skilda saker. Två olika sporter näst intill. Men hoppet lever ju givetvis.



SJÖAGUDEN - En småländsk fristående hockeyblogg
0 Kommentarer

Lämna en kommentar

Want to join the discussion?
Feel free to contribute!

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *