I varje paus hör vi hur bra spelarna gör det där ute, men……… Dom sätter upp det väldigt bra där ute, men…….. Vi började perioden bra, fick tryck på dom, men……..? Jag tycker inte det ser bra ut, inte helhetsintrycket. Eftersom vi inte vinner några matcher just nu kan det omöjligt vara bra. Att det finns delar som är bra kan jag väl köpa, men är egentligen totalt ointressant. Jag skulle vilja se Hallam ta i lite istället, visa känslor, bli förbannad. Tala om för alla att det här är inte okey, vi måste bli bättre på det här och det här och det här, istället för att hålla någon typ av medlarhållning i varenda intervju.
Känslor brukar vara bra att visa ibland, inte alltid, men ibland. Även spelarna har ju samma approach i intervjuerna. De enda som verkligen brukar visa känslor är Markusson och Rasmussen. Glömmer aldrig intervjun med Rasmussen direkt efter matchen hemma mot Färjestad senast, då reportern började glatt med att ställa frågan, – ”Hur hittar ni kraft att komma tillbaka efter en sådan start, jag tänker på scenförändringen i andra perioden.” Rasmussen svarar: -” Ja, men det är fortfarande inte bra att vi hamnar i underläge i varje match. Vi måste vara med från start om vi ska ha någon möjlighet framöver.”
Detta gillar jag, den inställningen, att inte vara nöjd, att verkligen fokusera på det som man inte gör bra, istället för på det man gör bra. För det man gör bra, är ju bra, behövs inga ändringar där. Fokus på det som måste bli bättre istället. Att stå i intervju efter första perioden och säga att vi gör det bra där ute, vi kommer ut med….. osv osv… men vi ligger ju under? Då kan det ju inte vara bra, eller rättare sagt, nått har ju gått fel, eller? När matcherna är så tighta som dom är idag med bara 2-3 mål på sin höjd per match kan ett 1-0 underläge vara avgörande.
Visst vi gör 1-1 på Färjestad, och då känns ju allt bra. Men när man som supporter sitter framför TV:n och känner en uppgivenhet, trots att det är 1-1, för jag visste att nått skulle hända som förstör den här kvällen med. Och när utvisningen på Kaijoma kom sa jag högt till frugan, nu kommer avgörandet, tro mig. Vilken pessimist du är säger hon då…. och så stannade hon upp och tittade på PP:t och ser Hildings pass till Nygren som hänger segerpucken. Hur fan visste du det, sa hon då. Det visste jag inte, men man börjar lära sig att läsa vad detta laget uträttar i matcherna, svarade jag.
För att vända negativa trender krävs mer än den vardagliga jargongen. Att byta tränare är ju nått som bryter allt vad spelarna är vana vid, dom rycker till och tänker, faan vad händer? Efter 13 omgångar sparkar man Janne Karlsson och en del faller i gråt och andra jublar. Jag gjorde varken eller för jag var osäker vad resultatet skulle bli. Men som omgång 14 till 32 sedan blev så sa även jag att det var nog rätt i alla fall, och det står jag för idag med, det var rätt. Men inte för att Janne K som tränare behövde flyttas bort, utan för att det behövdes en väckarklocka till laget. Och det lyckades. Men jag tror inte att Hallam har fört in så mycket förändringar i laget och i spelet som gjorde att vi fick dessa förändringar resultatmässigt. Jag tror att det var spelarna som ryckte upp sig, dom väcktes ur någon typ av koma.
Spelarna gick hem och firade jul och kom sedan tillbaka till vardagen, samma röster, samma träningar och övningar som de senaste18 omgångarna. Och helt plötsligt är man tillbaka på ruta ett igen. Det är just därför jag blir lite irriterad över det sätt man möter media och fans i intervjuer. Det går bra i tillfälliga matchsvackor att hålla en lugn fasad gentemot både fans och spelare, men inte match efter match. Med tanke på Kallios intervju efter andra perioden så inser jag att det är inte bara Hallam som har den fasaden utan även spelarna. Jag hade hellre sett en förbannad Hallam komma till intervju och säga: – Det här är fan inte godkänt, vi måste upp flera snäpp. Det är för många där ute som lallar runt och väntar på att andra ska göra det. Ja, ungefär som Dahlén inför HV:s match borta mot Brynäs ikväll. Då han ställer över både Rakhshani, Petrasek och Louma för att dom helt enkelt varit kassa, och det är inget han hymlar om. HV71 åker upp och kör över Brynäs och vinner med 6-2 i Läckerolen. Där pratar vi väckarklocka. Att bara plocka undan Vampola var ingen väckarklocka till nån mer än Vampola själv, och han satt ju på bänken och kunde knappast påverka spelet. Om han däremot satt tre stycken stjärnor så som Vampola, Rosén och Moran och istället gett 2-3 ungtuppar chansen hade jag jublat, jag hade förstått vinken och hade köpt en förlust pga det.
Vi kan alltså inte byta tränare igen för att väcka laget, därför måste man nu hitta andra metoder. Och att mesa med dessa killar funkar ju uppenbarligen inte alls, utan det krävs andra grepp. Så jag säger det igen, visa ilska för faan och fram med känslorna för böveln, och då menar jag inte bara ledarna, även om dom måste gå i bräschen. På torsdag vill jag se en förbannad Hallam med ögon som råttpittar, jag vill se en irriterad Norrena som som attackerar varenda jävel som inkräktar på hans marker. Och en lagkapten så ilsken att Söderberg inte ens vill ut på isen. Då vinner vi på torsdag, då får vi ett trendbrott.
ÄT TAGGTRÅD!!!
