Vi måste sluta vinna matcher åt motståndet

Jobbigt att förlora igen givetvis. Det är nog de flesta överens om. Men ser vi till helheten idag så gör vi 2/3 delar riktigt bra. Vi är ganska klart de som dikterar villkoren i matchen. Den andra perioden är givetvis sämre. En match går alltid i lite olika cykler och idag gjordes en sämre andra period. Dock var ändå delar av perioden klart bättre. Jag tycker faktiskt Linköping har fru fortuna med sig idag. Att dom lyckas gå från första perioden med ett oavgjort resultat är inget annat än rent flyt. 2-1 målet som dom sedan gör i den andra perioden i PP är ju gentligen allt det flyt som Växjö inte har just nu. Skottet blockas av Erixon, ooch skottet reflekterar rakt på Axel Ottossons blad och in i mål. Vad gör man?

Om vi sedan ser till hur matchen slutar så kan vi väl säga att det finns en sak som jag anser så här långt in i ligan är Växjö Lakers stora akilleshäl. Man låter inte motståndaren försöka skapa sina egna chanser utan man hjälper till med den saken. Tittar vi tillbaka på torsdagens match mot IKO så gör dom 2 mål på oss. Båda två målen är egentligen bjudningar från oss. Inget av Oskarshamns mål görs efter ett fint anfall eller genom ett lång etablerat tryck i offensiv zon. Nä, båda målen görs efter att vi tappar pucken på halvdistans. Och så här långt in i serien så har vi straffats näst intill 100%-igt när vi gör dessa misstag. Som oftast görs med en enorm naivitet.

Och det målet som idag ger LHC segern är åter igen ett mål där vi tappar puck genom naivt spel i närheten av egen blå och Whitney får friläge. Så länge vi inte reducerar dessa misstag så kommer vi tyvärr fortsätta i kräftgång, garanterat. Jag tror faktiskt att det är en avgörande faktor just nu. Linköping gör inte heller några av sina mål idag på ett etablerat sätt, om ni är med mig på vad jag menar. Ser jag över 60 spelade minuter idag så tycker jag faktiskt att Linköping är närmast utspelat faktiskt. Men när man har så svårt att få in puckarna som Lakers har just nu så måste man reducera sina individuella misstag.

Sen kan det också vara så att någon liten ingrediens saknas i laget. Vi kommer ihåg det året som Emil Pettersson var här senast. Vi hade det ganska svårt innan det. Men när han kom så var det som allt föll på plats. Och den här gången är det kanske så att vi behöver få in en back till i laget som möjligtvis kan balansera upp de bakre leden så vi reducerar våra misstag. Framåt tror jag vi har vad som krävs. Samtidigt så ser jag många klaga på ena sidan Bodie och nästa mening Högberg. Men trots Bodies misstag mot IKO så tycker jag han blir bättre och bättre. Och Högberg fortsätter vågar och är väldigt duktig med pucken, och en duktig skridskoåkare. Däremot tycker jag en sådan som Erixon har tappat. Bernhard är den som stod för dagens misstag, men en som jag annars tycker också tar steg hela tiden.

Självklart är det så att detta får ju inte fortgå hur länge som helst. Man MÅSTE få ordning på de saker som just nu gör att vi fortsätter förlora matcher trots stort spelmässigt övertag. Fortsätt lasta puckar på mål. Det kommer att lossna.

Tankar och reflektioner inför kvällen

Jag satt under torsdagskvällen på ett hotell utanför Lettlands huvudstad Riga och tittade på Växjö Lakers match mot IK Oskarshamn. Och det finns ju en hel del att skriva om faktiskt. Och jag tänkte dela upp detta blogginlägg i två delar. Den första delen kommer jag ta en del kring laget, om matchen i torsdags och kvällens drabbning mot LHC. Den andra delen tänker jag lägga på Oskar Nilsson och Brendan Shinnimin.

Jag var i grunden inte jätteorolig inför matchen mot IKO. Mest pga av att jag vet att vi har ett betydligt bättre lag i grunden, som också visat hur bra dom kan spela när axlarna är nere och man bara kör. Samtidigt fanns en viss oro om vissa delar, som tex boxplay och hur laget agerat den andra halvan av matcherna. Bortsett från matchen mot Skellefteå som var dålig rakt igenom. Och fram till matchstraffet på Shinnimin så spelar vi riktigt bra tycker jag. Fortfarande har vi svårt att få betalt för det som vi trots allt skapar. Med en lite bättre utdelning och utan en Pettersson-Wentzel som står på huvudet tror jag den matchen hade kunnat varit avgjord betydligt tidigare.

Man trycker ner gästerna brutalt gång på gång och så länge vi spelar med ett högt pucktempo från bakplan med precisa passningar och intensiv skridskoåkning så hänger inte Oskarshamn med alls. De gånger dom skapar någonting är vi när vi sträcker ut handen till dom och säger varsågod. Och är vi bara lite uppmärksamma och tittar tillbaka så ser vi att de mål och det som gästerna skapade denna kväll var sådant som Lakers bjöd på genom dåligt agerande. Upphovet till de flesta av IKO:s chanser och längre anfall är att vi trots 100% kontroll över pucken börjar skvätta puckar som vi i hockey brukar säga. Man blir naiva och övermodiga och spelar pucken på ytor där inga medspelare finns.

Här hoppas jag Hallam med sitt ledarteam är tydliga, för detta har varit genomgående för hela säsongen så här långt. Och när motståndaren ser detta lite mer naiva spel från Lakers så trycker man givetvis upp med hela laget, Lakers hamnar på hälarna och motståndaren börjar skapa chanser från ingenstans. Jag tror att de kontrollerade anfallen från egen zon ner till offensiv zon med bibehållet puckinnehav som Oskarshamn hade denna kväll kan räknas på en hand. Ofta vann man puck av hemmalagetredan i offensiv zon, som tex när man från ingenstans reducerar till 2-1. Exakt en sådan situation där Lakers backar har pucken och ska spela sig ur, blir av med den och IKO tar hand om den, slår ett pass och skott i mål. Detta måste bort. Vi kan inte bjuda på mer mål nu. Låt motståndaren själv skapa sina möjligheter. dom ska inte ha hjälp från oss.

Den andra stora grejen just nu, med stukat självförtroende efter 4 raka innan Oskarshamnmatchen, så måste man, som jag ser det börja jobba rent mentalt med det här laget. Agerandet i slutet av matchen i torsdags är kontentan av ett brustet självförtroende. Detta måste man komma till rätta med. Tex varför agerar Bodie som han gör när IKO gör 3-2. Åter igen bjuder vi på mål, denna gång i eget PP. Hade detta varit i första eller andra perioden hade garanterat Bodie tagit den fysiska matchen med Kelleher, täckt puck och spelat enkelt. Nu kastar han sig av någon okänd anledning och ska vifta undan pucken liggande. Och kanske är det så att Hallam måste börja agera mer coach nu inledningsvis. Kolla vilka spelare som har rädsla i ögonen i slutet av matcherna. Vilka VILL ha puck där ute och vilka åker och gömmer sig. Dom som är rädda och åker och gömmer sig ska inte spela i slutet. De kyliga, opåverkade ska ta den rollen. Och dom finns garanterat. Aktiv coaching tack.

Ikväll blir det två lag med sämre självförtroende som möts i SAAB Arena. Och jag tror det är enkelt. De som håller huvudet kallast och kan hålla sig mest till game plan vinner. Ner med axlarna och kör. Våga vinna!!

Oscar Nilsson & Brendan Shinnimin

Först och främst vill jag säga att det vi ser hända i matchen i torsdags är jobbigt och något som INGEN önskar. Med det sagt vill jag säga att jag nog aldrig blir klok på hur detta hockeylandet fungerar. Vi har duktiga experter med enorma mängder erfarenhet av sporten, men som tyvärr får jag säga har blivit alldeles för kommersiella. Dessutom är dom av någon anledning sällan ense om saker. Och här blir jag mest förvånad med tanke på deras erfarenheter inom sporten. Då borde dom ha en gemensam grund kring sporten ishockey. Men för dom  handlar det väldigt mycket idag om att få klick och folk som läser och engagerar sig i deras åsikter. Skulle dom hålla med varandra blir debatten för enkelriktad. Därför ser vi en del experter som pratar emot andra om saker som man blir väldigt förvånad över.

När det gäller tacklingen på Oskar Nilsson i torsdags så är det BARA olyckligt, väldigt olyckligt. Därför blev jag enormt förvånad över Oskars egna inlägg i intervjun som han gjorde från sjuksängen på Växjö Lassarett. Det enda han lägger på sig själv är irritationen på sig själv att han missar Shinnimin. Förutom det lägger han allt ansvar på Shinnimin. Åter igen blir jag förvånad över hockeyfamiljen. Oscar säger bl.a att man inför säsongen kommit överens om att man bara ska tackla för att vinna puck…….???? Rätta mig här om jag har fel. Men är det inte så att man får bara tackla puckförande spelare? Tacklar man icke puckförande spelare är det minst en interferens, eller? Och om du tacklar en puckförande spelare så förutsätter jag att det ALLTID är för att vinna fördel och puck, eller?

Nu säger Oskar även att han redan hade spelat iväg pucken när Shinnimin tacklar honom….?? Nej, det där är ju inte rätt. Oskar Nilsson går över på en skridsko och skickar pucken i samma stund som tacklingen kommer. Så frågan är vad både Oskar, hans tränare och en del andra menar här. Ska vi kräva att spelarna ska stanna upp och kalkylerar risker i den farten. Njae, det kan vi inte kräva. Då får vi i så fall avskaffa tacklingar helt. Vilket ändå inte kommer göra sporten riskfri.

Detta är en ganska vanlig hockeysituation som tyvärr slutade olyckligt. En spelare blev skadad, en annan mår dåligt pga att han var den som tacklade. Men jag tycker de som skriker efter hårda straff på Shinnimin borde tänka om lite, om man har möjlighet att göra det. Såg t.o.m någon på facebook som skrev att borde inte dessa skador på Oskar Nilsson vara nog för att straffa Shinnimin?? Okej, ska vi går efter konsekvensen istället för utförandet? Att domaren tar matchstraff tycker jag däremot är okej, för alla parter. Även för Shinnimin. Svårt att spela vidare, samtidigt som det alltid byggs upp nån typ av heta känslor efter en sådan situation både på och utanför isen.

Jag blir nog aldrig klok på hockeysverige. Att enskilda fans uttalar sig så man blir stum ibland är en sak, men att vi inte ens, åtminstone oftare, kan ha en mer enad expertkår än vad vi har tycker jag är både konstigt och fascinerande. Men det handlar tyvärr idag om så mycket mer än bara hockey.

Det känns bara grått rakt igenom

En förlust, två förluster och tre förluster är oftast bara ett tecken på en formsvacka. En fjärde förlust i rad är faktiskt nått helt annat. Det börjar mer bli en dålig vana, och ett tecken på att saker inte alls fungerar som det borde. Som många har poängterat så är det svårt att veta var man ska börja analysera detta. Det är så mycket som inte stämmer och det börjar mer och mer kännas som ett stort misslyckande när det kommer till sammansättningen av den här gruppen. Det första jag vill poängtera är känslan av hur svagt laget verkar rent fysiskt. Om vi ärligt tittar på hur laget handskades med kamperna kring sargerna. Utan att veta säkert så är känslan i alla fall att Skellefteå vinner 90% av dessa situationer genom hela matchen.

En annan sak jag noterade idag är hur enormt få tekningar vi vinner. De få gånger vi faktiskt vinner tekningar i offensiv zon så får vi ett jättetryck på motståndet. Men det händer för sällan. Och när vi förlorar är vi väldigt passiva och sätter inte någon rejäl press alls. Jag tycker vidare att laget generellt har väldigt svårt att få fart i spelet. Skellefteå kan ganska enkelt sätta stopp i Lakers i uppspel. Man har svårt att hitta vägar genom mittzon. Detta medan Skellefteå tar sig från egen till offensiv zon väldigt enkelt.

En annan sak är ju special teams som verkligen börjar bli ett sorgebarn för den här föreningen, i båda riktningarna. Och fortfarande måste jag klaga på passiviteten i framför allt PK. Motståndarna har oftast inga problem alls att komma in i Växjös zon och etablera sitt PP. Det känns nästan som att Lakers taktik går ut på att släppa in motståndet i zon och där vara noga med positioneringen och sen ta det där ifrån. Medan övriga lag i ligan verka ha som strategi att försöka begränsa tiden i etablerat PP spel. Vi ser ju hur svårt Lakers har att få till ett etablerat spel i numerärt överläge. Tiden i zon blir minimal varenda gång. Hur mycket etablerad tid fick vi under vårt 5 minuters PP i första perioden. Ja, det var inte mycket i alla fall.

Lakers får 5 minuter i sträck utan att lyckas och Skellefteå får 2×2 minuter och gör egentligen mål i bägge, även om det officiellt inte blev reggat som PP mål på sista. Men målet kom exakt när tiden på Shinnimin gick ut. Min känsla är att det är för mycket som felar för att Sam Hallam med stab ska kunna vända runt det här inom kort, vilket är ett måste om man ska hänga på och samtidigt få tillbaka en tro på detta.

Mitt recept just nu är att nu flytta vissa spelare. Tex är det dags att plocka in Davidsson som center vilket han är ämnad för. Likaså bör man flytta in Horak som center igen. Sen måste man hitta helt andra kombinationer än vad man har idag. Tex Gynge och Emil gör ingen skillnad alls för det här laget just nu. Man trampar vatten och ingenting över huvudtaget händer. Dags att flytta upp vissa spelare som faktiskt bidrar med betydligt mer jävla anamma där ute. Gör Davidsson till första center och ge han Gynge och Cederqvist på sidorna om sig. Cederqvist måste flyttas upp i hierakin nu, då han tillhör ljusglimtarna i detta lag. Horak ska ta rollen som andra center med Shinnimin och Pontus Holmberg på sidorna. JFK får ta rollen som chef i tredje med en nedflyttad Emil Pettersson och sen flytta ut Karlström på en kant i den kedjan.

Ner med Lundberg ihop med Josen i fjärde. Inte för att Lundberg varit dålig utan vi behöver en lite tyngre fjärde lina. Ge tredje platsen i den kedjan till Ludvig Nilsson eller Engström när han är aktuell. En annan sak jag vill se är ledare som tror på det också. Med ställningen 0-4 och mindre än 7 minuter kvar så kommer Hallams time out. Till vilken nytta? Visst, man lyckas trycka in en reducering med fyra och en halv kvar. Men matchen var sedan länge förlorad. Fanns ingenting i tredje perioden som talade för en mirakelvändning, ingenting. Jag såg däremot tendenser till uppgivenhet i tränarstaben när Skellefteå gjorde 0-4 26 sekunder in i tredje. Då satt Fredrik Hellgren ner på huk bakom spelarna och verkade konfundersam och lite uppgiven.

Det possitiva nu är att laget får några extra dagar nu för att hitta nått att rida vidare på. För det krävs. För nu finns det viss krisstämpel på laget och matchen mot IKO på torsdag går lite med ödessymfonin i bakgrunden. Förlust på torsdag också och vi har ett lag i total kris. Ett tufft jobb för Hallam och Evertsson att vända denna trend. För det känns inte som det finns så mycket att ta på. Det känns bara grått rakt igenom.

Inte domare, vi vill ha matchledare

Satt igår och sporadiskt följde matchen mellan Färjestad och Växjö Lakers. Och slogs väldigt mycket av domare Wolmer Edqvists agerande på banan. Det kändes som ett militärt befäl som drillade sina soldater i vett och etikett. Eller en hårdförd lärare av den gamla skolan som inte accepterar annat än stenhård disciplin. Han pekade verkligen med hela handen. Att en domare gör fel är något de flesta av oss trots allt accepterar, åtminstone i förlängningen. Mitt i stridens hetta är det svårt att förlåta, men det är något som domaren ska vara medveten om och tillhör även det, precis som domarens fel. Sen är det ju så att domaren oftast tar rätt beslut enligt regelboken. Jag är av den uppfattningen att jag inte vill ha en DOMAR-typ på banan, utan mer någon som agerar matchledare. Och vad menar jag med matchledare?

Egentligen precis vad det låter som. Någon som leder matchen och som ska se till att matchen flyter på på absolut bästa sätt genom kommunikation med samtliga inblandade. En bra matchledare vet att när någon kommer fram, andfådd och irrterad för nått, kanske t.o.m lite skrikande, är det livsviktigt att han som matchledare behåller lugnet. Att i ett sådant läge agera tillbaka med samma metod är det sämsta man kan göra och kommer inte att generera ett fortsatt bra klimat på banan. En matchledare som agerar direkt genom att höja rösten och visa ut spelare till höger och vänster är i mitt tycke inte en bra matchledare, utan mer bara en domare. Wolmer Edqvist hade ingen vilja redan från start igår att kommunicera med Brecndan Shinnimin och skapa ett förtroende hos honom. Utan han ville bara visa vem som bestämmer.

Det här är en miss tycker jag från SHL:s domaransvariga. Man måster jobba mer med matchledarskap. Vi har ett par exemplariska matchledare i SHL som har den stora förmågan att kommunicera, eller rättare sagt dom har förmågan att se och känna av alla lägen i matchen, och vet när läge finns för kommunikation, eller när det är bäst att bara låta spelaren vara. Eller när man till sist måste sätta ner skon. Men som jag uppfattade det igår så hade Wolmer Edqvist redan bestämt sig när han kom in på banan hur han skulle agera mot Shinnimin. När t.o.m Sam Hallam reagerar ochslänger iväg en skopa om hur domaren agerat så tror jag de flesta förstår att det inte var nått bra matchledarskap från herr Edqvist.

Vi har många gånger sett och hört de gamla rävarna Micke Nord, Micke ”Näsan” Sjöqvist eller Patrik Sjöberg. Tre riktigt skickliga domare. Och jag tror inte dom är bättre när det gäller att tolka och efterleva regelverket än tex Wolmer, utan den stora skillnaden är hur dom går in och leder matcherna. Hur dom kommunicerar med ledare och spelare. Tex den som blivit en klassiker vid det här laget när Patrik Sjöberg på ett fantastiskt sätt läxar upp Christoffer Persson i HV71 https://youtu.be/lV6YJkMwmkQ

Jag hoppas verkligen att man från domarstaben såg matchen igår och verkligen tar tag i det och guidar Wolmer till att hantera dessa situationer på ett bättre sätt. Jag ser varje gång en domare kan kommunicera bort ett problem med en spelare som en stor seger för domaren som matchledare. Varje gång en domare måste agera som Wolmer igår tycker jag ska ses som ett stort misslyckande från bägge sidor. Och jag tror ärligt på att hade det varit tex Micke Nord som fått samma situation igår, så hade inte Shinnimin åkt ut och Färjestad hade BARA fått ett 5 mot 4. Därifrån vet vi sen inte hur det hade kunnat sett ut. Det är synd. Och jag vill nog tro att oavsett vilket lag man håller på så tror jag de flesta håller med mig i slutändan.

Märklig känsla av att inget är förändrat

Så var det äntligen dags för SHL premiär. Säsongen är igång. Den första omgången är spelad och precis som det brukar vara, så är det de s.k skrällarna som får mest rubriker. Trots att det inte finns något som heter skrällar i de första omgångarna av ligan. Allt kan hända. De flesta av oss vet att det tar 20-25 omgångar innan ligan sätter sig liksom. Att IKO tar poäng borta på Skellefteå är ingen skräll. Eller att Brynäs piska skiten av indianerna (de regerande mästarna) är inte heller nån skräll. Det som sker under september och oktober brukar ALDRIG vara ett facit för hur slutet av säsongen ser ut, snarare tvärtom.

Vi minns tex fjolåret där vi såg ett visst lag från Östgötaslätten som gick fram som en ångvält under inledningen och sedan föll ihop som ett korthus resten av säsongen.

Dock finns det saker som oroar om vi ser till Växjö Lakers start uppe i Norrbotten. Vi minns avslutningen på förra säsongen. Kvartsfinalsortin mot just Luleå. Är det bara jag som fick känslan av att den slutspelsserien bara fortsatte under lördagskvällen, på samma sätt? Trots att framför allt Lakers lag är helt utbytt så kändes det som tiden stått still. Visst, absolut, det fanns en en helt annan offensiv i det Lakers som igår intog Coop Norrbotten Arena, men likt förra årets lag så hade detta laget precis lika svårt att hitta nätet.

Och när väl Luleå fick göra 1-0 så kändes matchen avgjord. Årets lag visade sig ha lika svårt att efter detta mål hitta knappar att trycka på som tog dom tillbaka in i matchen. Luleås defensiv var i stort sett 100% hålfri. Lakers såg ut att trampa vatten hela vägen in i mål. Luleå är dödligt effektiva och gör mål på det som bjuds. Och man tar till slut hem alla tre poängen på ett ganska enkelt sätt trots allt. Ungefär som hela slutspelsserien såg ut.

Det finns vissa saker som jag reagerat på under egentligen hela försäsongen, och som jag reagerat på många gånger genom åren, som ganska tydligt är en coachtaktisk sak och inget som har med lagets kunskaper att göra. Och då pratar vi special teams. Igår tycker jag detta var extra tydligt. Nästan lite för tydligt. Alla lag, som det ser ut i alla fall, verkar ha en grundfilosofi i PK, att först, utan att tappa positionerna i banan, se till att motståndaren har så svårt som möjligt att etablera sitt PP. Man jobbar med störningsmoment redan högt upp i banan utan att gå bort sig. Man försöker täta mittzon och göra blålinjen svår att forcera med pucken under kontroll. Vilket ska göra så att tiden för etablerat PP spel reduceras så mycket som möjligt inom de två minuter som gäller.

Vi ser under gårdagen hur svårt Lakers har att under kontroll ta in pucken i offensiv zon och etablera sitt PP. Tiden man får till ett etablerat spel är väldigt kort. Jag tror faktiskt att vi får mindre än 20-25 sekunder etablerat PP spel under våra försök. Så fort vi tappar ut pucken så vet man att det kan bli svårt att få till något nytt försök.

Tittar vi sedan hur det ser ut när vi själva ska försvara oss i PK. Jag vet inte, men det känns faktiskt som att vi har totalt motsatt filosofi när det gäller detta. Min känsla är att vi tänker som så att vi inte ska gå bort oss utan vara noga med våra positioner därför släpper vi in motståndaren i zonen och tror att vi där, under etablerat PP spel kan kontrollera motståndaren på ett bättre sätt. Det känns som att våra motståndare får bra mycket längre tid i etablerat PP spel än vad vi själva får. En del hävdar nu att vi trots allt gör det ganska bra i PK och dödar väldigt många, så även igår. Ja, håller med, men hur ser det ut. Hur länge håller det. För även om vi klarar tex ett 3 mot 5 läge igår så osar det hett hela tiden.

Igår gjordes 2 PP mål, ett av vardera lag. Men hur ser målen ut? Tittar vi på Luleås så är detta gjort i ett etablerat PP spel där dom svärmar runt Andrén och skapar läge på läge, innan Olausson hittar igenom till Petter Emanuelsson som stänker in 3-0. Lakers mål då. Ja, först försökte första PP med Gynge, Pettersson och Horak, men hade svårt att över huvudtaget ta sig in i zon. Utan att etablera sig egentligen en enda gång så lyckas andra PP linan få in pucken, hårt stressade där Erixon får pucken i dåligt läge, lägger en passning på bredd till en inåkande Davidsson som har två spelare på sig. Lyckas med god teknik få med sig pucken med foten i detta trånga läge, och i nästa frekvens dra ett bra skott på mål.

Ett mål i PP, men mer ett vanligt spelmål istället för ett uppsatt etablerat PP mål. Bra att vi gör mål givetvis, men hur bra är det på sikt att ha så svårt att få till ett etablerat PP spel jämfört med motståndaren. En annan sak som var ganska tydligt igår och som också påminde lite grann om vårens kvartsfinalserie. Hur lätt Luleå håller oss på utsidan. Om detta är Luleås skickliga försvarsspel eller Lakers oförmåga att ta sig in på insidan låter jag vara osagt. Om det är Lakers, är det då oförmåga eller ovilja att sig in där det gör lite mer ont? Jag vet inte. Men det är lite märkligt att det ser så likt ut vårens svaga kvartsfinalspel. Hallam och hans stab borde vara 100% insatta i hur Bulan tänker och hur han vill ha sitt Luleå.

För avslutningsvis har jag en märklig känsla av att inget är förändrat, trots att jag vet att vi har ett helt annat lag, med en helt annan offensiv kunskap. Och vi ska även ha ett hungrigare lag än förra säsongen. Men match nummer ett visar inte alls på detta, utan snarare tvärtom. Med detta nu som facit och historia så ser jag verkligen fram mot tisdagens hemmapremiär mot nästa tänkta topplag. Faktiskt min favorit till SM guldet i vår.

Laget klart – vass sista pusselbit

Jag var lite orolig i mitt senaste inlägg när det gäller målskyttet inför kommande säsong. Vi hade många riktigt bra spelare, men den där spjutspetsen som går i första led när det gäller mål och poängproduktion saknades ganska tydligt när man tittade igenom truppen spelare för spelare. Känslan har funnits ett tag att antingen Calof eller Gynge kan bli aktuella för en återkomst. En tanke som har tagits upp några gånger och som även jag har smakat på lite grann är att om Richard Gynge kommer så blir det nog på 3 år. För leker man med tanken att Robban återvänder hem efter en andra säsong i Sochi så skulle herrarna i så fall få två säsonger ihop.

Därför vard et ingen överdriven sensation när vi ikväll strax efter 18.30 fick höra Henrik Evertsson välkomna tillbaka just Richard Gynge: och givetvis var det på ett treårigt kontrakt. POch för min del var det inte bara inför kommande säsong som jag känner att vi faktiskt nu kan vara med och tampas på allvar. Nej, den härligaste känslan ligger nog längre fram i tiden. kanske nästa säsong tex. Vi har kontrakt med både Emil P, Shinnimin, Forsbacka-Karlsson, Davidsson på två år samt Gynge på 3 år. Det här ger oss en urstark grundstomme att bygga vidare på säsongen 20/21. Detta kittlar faktiskt lite extra i mig. Troligtvis får vi då se Rosén in istället för Horak.

Den här värvningen var precis vad vi behövde, både med tanke på avsaknaden av just en målskytt, men även med tanke på framtiden. Jag tror den här värvningen gör att vi garanterat är med och fightas de kommande två åren om de ädlaste valörerna.

Sen är det givetvis extra kul på många sätt att det var Gynge som kom tillbaka. En spelare man bara älskar att se spela och göra mål. Nu har vi en väldigt fin mix i det här laget med mycket rutin i kombo med riktigt spännande unga spelare på väg upp i sina karriärer. Kan knappt vänta till vi får se dessa på is.

Släpp pucken nuuu!!

Både viljelöst och uddlöst

Vet inte riktigt vad jag ska säga om det här laget men matchen mot Rögle är både viljelöst och uddlöst. Vi skulle värna om den fina defensiven, då släpper vi 6 kassar? Läs mer

Nu går det inte att luta sig tillbaka mer

Nu går det inte att luta sig tillbaka mer och hoppas på statistiken. I inledningen av säsongen hade vi skäl att göra det. Det tåget har gått nu. Prestationerna blir sämre.
Läs mer

Tre mål på tre matcher håller inte

Matchen mot Cardiff i CHL hemma och dagens drabbning i Malmö Arena gör att jag börjar vackla en aning. Tre mål på tre matcher håller inte tex om vi ser till de senaste tre SHL matcherna. Läs mer

Tre friska trots fortsatt måltorka

Idrott är konstigt ibland. Logik existerar knappt. Mot Frölunda i afton blev det tre friska trots fortsatt måltorka när vi lyckades vinna med 1-0. Att det ska vara så svårt att få in puckj….ln, var en återkommande kommentar. Läs mer